- Lärare slutar inte. De stannar i yrket – men de byter ofta arbetsgivare.
- Bristen på grundutbildade sjuksköterskor ökar, eftersom de täcker upp för bristen på specialistsjuksköterskor.
- Sämre matchning förklaras i första hand av ökat utbud av arbetskraft med svag ställning på arbetsmarknaden, inte av förändrade kompetenskrav.
Det är några av slutsatserna i den nya Reglab-rapporten Regionala matchningsindikatorer – fördjupad analys.
Många arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft samtidigt som många är arbetslösa. Tillgång och efterfrågan matchar inte. Men hur ser problemen egentligen ut – och lösningarna?
Reglab-rapporten Regionala matchningsindikatorer – fördjupad analys ger några av svaren. Den nyanser också några av de sanningar vi brukar höra om matchningsproblemen på arbetsmarknaden.
‒ Matchningsindikatorerna är ett helt unikt material, säger Karin Botås, projektledare på Reglab. De innehåller till helt ny statistik, som kan hjälpa regionerna att bättre förstå var som händer på den egna arbetsmarknaden.
Materialet har utvecklats gemensamt av Sveriges regioner, Tillväxtverket och SCB under flera års tid. Tidigare har det saknats verktyg för att jämföra utvecklingen på de regionala arbetsmarknaderna, över tid och mellan regioner.
‒ Nu finns underlaget och vi kan gå in i nästa fas. Både regionalt och nationellt kan man ta hjälp av matchningsindikatorerna för att forma bättre beslutsunderlag och mer träffsäkra insatser, säger Karin Botås.
Fler utsatta grupper bland de arbetslösa
Resultaten i rapporten visar att den främsta orsaken till sämre matchning inte är arbetsgivarnas förändrade efterfrågan ‒ alltså att arbetsgivarna ställer högre krav på kompetens hos arbetstagarna. I stället är det att gruppen arbetslösa i större utsträckning består av utsatta grupper, som äldre, lågutbildade, funktionshindrade och utrikesfödda.
Det beror dels på den demografiska utvecklingen, dels på ekonomisk-politiska åtgärder – över 70 000 personer som tidigare var sjukskrivna, har förts över från försäkringskassan till Arbetsförmedlingen.
En större andel av de arbetslösa har alltså sämre förutsättningar att hitta arbete. Det betyder att lösningarna inte alltid är att ändra på utbildningarna. Om fler inom utsatta grupper är arbetslösa, kanske de effektivaste insatserna i stället finns inom till exempel rehabilitering, validering, komvux och SFI.
Lärarna flyr inte
Det stämmer inte heller att allt fler lärare flyr skolan. De byter visserligen jobb oftare, men de stannar kvar inom utbildningssektorn. Matchningsindikatorerna visar att bland både grundskollärarna och gymnasielärarna är det runt 88 procent som arbetar i ett pedagogiskt yrke, och andelen är relativt stabil över tid.
Matchningsgraden bland lärare är ganska lika över landet men i till exempel Blekinge, Jämtlands och Västmanlands län är andelen anställda grund- och gymnasielärare som arbetar i matchande yrken något högre. I Stockholms, Norrbottens och Västerbottens län är matchningen något lägre.
Bristen: specialistutbildade sjuksköterskor
Antalet grundutbildade sjuksköterskor har ökat snabbare än befolkningen i nästan hela landet. Ändå är det brist på sjuksköterskor.
Matchningsindikatorerna visar att det bland annat beror på att många av de grundutbildade sjuksköterskorna arbetar i ett yrke som normalt kräver längre utbildning. Drygt 20 procent av sjuksköterskorna med grundutbildning, arbetar som geriatriksjuksköterska, anestesi-, ambulans-, intensivvårds- eller operationssjuksköterska, eller psykiatrisjuksköterska.
Mönstret syns i hela landet, men till exempel Västra Götaland och Kalmar ligger över riksgenomsnittet. I till exempel Stockholm, Uppsala och Kronoberg är andelen lägre än riksgenomsnittet. nÅldersavgångarna är större än antalet examinerade specialistsjuksköterskor i Sverige, och de grundutbildade sjuksköterskorna täcker upp.
‒ Nu när vi har riktiga fakta kan regionerna också sätta in bättre åtgärder. Det är styrkan med matchningsindikatorerna, säger Karin Botås.
Den 5 september presenterade vi slutrapporten från lärprojektet. Du fick också möjlighet att själv testa matchningsindikatorerna i vårt labb, och se vad de kan berätta om matchningen på arbetsmarknaden i din region.
På programmet:
- Regionala matchningsindikatorer – vad är det? Hur kan de användas och vilken nytta kan vi ha av materialet? Katja Olofsson, SCB
- Fördjupningar och regionala jämförelser. Styrbjörn Holmberg, Region Östergötland, Jan Persson, Tillväxtverket, Anders Axelsson, Region Skåne och Joakim Elias Boström, Region Västra Götaland.
- Hur kan matchningsindikatorerna vara ett stöd i arbetet med regional kompetensförsörjning? Mats Larsson och Maria Hallberg Svensson, Region Örebro län och Peter Möller, Region Dalarna.
- Prova själv! Efter seminariet erbjuder vi ett labb med Katja Olofsson, SCB, där du kan prova att använda matchningsindikatorerna själv, eller få hjälp att komma vidare.
Dokumentation
Katja Olofsson, SCB
Styrbjörn Holmberg, Region Östergötland – Fördjupning Pedagogik
Jan Persson, TVV Fordjupning Teknik och tillverkning
Anders Axelsson, Region Skåne – Fördjupning Vård och omsorg
Peter Möller – Matchningsindikatorerna i Dalarna
Presentation Region Örebro län
RMI Fördjupad analys 5 sep 2018 Bildspel total
Labbövningar med facit
Se seminariet i efterhand här.
HÄR kan du läsa rapporten.