AKTUELLT REGIONALT. Senaste nytt från Reglabs medlemmar och partner i 21 lärpass. Du väljer själv var du deltar, ingen föranmälan behövs. Om du hör till dem som ska hålla lärpass och vill ändra i rubrik eller text så mejlar du till Gunnel@videninfo.se
Efter lärpassen samlas vi i Zätasalen för gemensamt program.
Tillväxtverket
LOKAL: Katasalen
Reglab och Region Dalarna
LOKAL: Brantingrummet
Region Värmland, Tillväxtverket, Coompanion Gävleborg
LOKAL: Per Albinrummet
Ramboll
Lokal: Erlanderrummet
Vinnova, Tillväxtverket
Lokal: Zätasalen
Västra Götalandsregionen
Lokal: Sandlersalen
Region Sörmland
Lokal: Katasalen
Region Skåne
Lokal: Grupprummet
Västra Götalandsregionen
Lokal: Brantingrummet
Region Västerbotten
Lokal: Per Albinrummet
Framtidsbyggare, historiebärare med förankring i nuläget. Ett pass om vad du vet, varit med om och vad som stannat i minnet.
Lokal: Zätasalen
Om den regionala utvecklingspolitikens utmaningar
Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap och affilierad professor i regionalvetenskap
Lokal: Zätasalen
Malin Rönnblom, Klas Fritzon, Ellinor Ivarsson
LOKAL: Zätasalen
Vi berättar om nästa steg i Reglabs avveckling och vad som händer härnäst
Anna Hamberg, SKR
Zätasalen
Tack och hej och förstås: Raketen!
Zätasalen
Region Östergötland
LOKAL: Zätasalen
Den rumsliga strategin för Östergötland har tagits fram i nära samverkan med Östergötlands 13 kommuner och processen har präglats av både utmaningar och möjligheter, vilka har fört kommunerna och regionen närmare varandra. Vad rumsliga aspekter i planeringen är i Östergötland, har arbetats fram i nära samarbete mellan kommun och region.
Efter avslutad process har Blekinge tekniska högskola och Linköpings universitet fått i uppdrag av Region Östergötland att dokumentera kommunernas reflektioner kring processen och resultatet, samt att identifiera lärdomar och medskick inför framtida regional samverkan. Nu blickar Region Östergötland framåt och funderar kring hur regionen och kommunerna kan utveckla sin samverkan och samplanering, med utgångspunkt i studien.
Studien avslutas med rekommendationer för fortsatt regional samverkan och strategiskt utvecklingsarbete, vilka även kan vara värdefulla för andra regioner med arbete inom regional rumslig planering. Frågan är också aktuell inom ramen för det regeringsuppdrag som Tillväxtverket m.fl. bedriver om stöd till regionerna om strategisk planering i det regionala utvecklingsuppdraget.
I lärpasset presenterar Region Östergötland sin process och sin rumsliga strategi. BTH och LiU presenterar studien med fokus på lärdomar och medskick.
Tillväxtverket
LOKAL: Sandlersalen
Tillväxtverket färdigställde vid årsskiftet en Etableringsguide. Guiden är framtagen i ett samarbete med Business Sweden och SKR. Lärpassets fokus är att diskutera regionernas roll vid en etablering.
I guiden hittar tjänsteperson eller politiker i en kommun eller region stöd och idéer om hur man kan arbeta aktivt med företagsetableringar- och expansioner. Guiden innehåller information om ”vanliga frågor i en RFI”, samhällsplaneringsfrågor, kompetensförsörjningsfrågor, bygga en mottagarorganisation/etableringsteam etc.
Den första fasen i Etableringsguiden handlar om ett förberedande arbete för att förstå förutsättningar och stärka attraktionskraften för investeringar. Den andra fasen börjar när kontakterna med en potentiell etablerare går över till en konkret förfrågan som ska hanteras. Den sista och tredje fasen i guiden innehåller momenten som handlar om att stödja etableringen kort och långsiktigt.
Efter presentationen av Etableringsguiden diskuteras vilken roll regionerna har i det proaktiva etableringsarbetet och hur regioner kan bistå kommuner i att landa etableringar.
Clara Zakariasson, Tillväxtverket i samverkan med kommun eller kommunförbund.
Tillväxtverket
LOKAL: Katasalen
Regioner lägger mycket tid på att samla in, följa upp och rapportera i Nyps2020. Detta har skapat en bank med information som är en outnyttjad potential. Men vad händer om vi ser dessa uppgifter och data som mer än siffror – som en resurs och ett underlag för att fatta strategiska beslut?
Under lärpasset kommer Tillväxtverket, tillsammans med en region, att utifrån ett fiktivt scenario visa och diskutera hur man plockar fram en korg med information inför exempelvis ett studiebesök. Samma metod kan användas för att ta fram information till regionala politiker.
Lärpasset blir en introduktion till hur vi kan använda uppgifter som en resurs för fler. Att bli en skicklig dataanvändare handlar inte om att samla in mer, utan om att välja smartare. Hur kan du plocka ihop en korg med data som ger verklig nytta, istället för att drunkna i statistik? Passet fungerar som en introduktion till arbetssättet och inbjuder till en dialog om hur man kan jobba vidare med sina uppgifter på ett strukturerat sätt och bredda från rapportering till en feedback-loop av agerande. Inga förkunskaper i programmet ProDiver krävs.
Elisabet Fjellström, Tillväxtverket
Reglab och Region Dalarna
LOKAL: Brantingrummet
2026 är Reglabs sista verksamhetsår. Reglab har funnits sedan 2010. Det utforskande och kreativa utbytet i en rad Reglabprojekt under åren har ökat kapaciteten genom att fördjupa kunskapen om regionala utvecklingsfrågor men också kunskapen om metoder för lärande, analys och omvärldsbevakning.
I Dalarna har regionen tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna skapat ett Reglab i miniatyr – ett Dalalab. Det är ett gemensamt forum där tjänstepersoner möts för att dela erfarenheter och metoder, pröva arbetssätt och lösa gemensamma utmaningar. Arbetet startade våren 2023 och snart avslutas tredje omgången lärprojekt. Under detta lärpass får du höra hur Dalalab växte fram, hur det har utvecklats längs vägen och tankar framåt. Hur har det tagits emot och vad har det bidragit till?
I lärpasset reflekterar vi över hur vi kan ta tillvara på energin och kunskapen från Reglab-åren? Hur kan vi stärka lärandet kring regional utveckling på hemmaplan och mellan regionerna? Hur kan vi tillsammans stärka kapaciteten och utvecklingskraften?
Region Värmland, Tillväxtverket, Coompanion Gävleborg
LOKAL: Per Albinrummet
Hur skapar vi jämbördiga partnerskap mellan offentlig sektor och civilsamhälle för att bättre möta samhällsutmaningar – och bättre ta tillvara civilsamhällets breda värdeskapande? Tillväxtverket, Region Värmland och Coompanion Gävleborg presenterar färska kartläggningar och en civilsamhälleskarta, och bjuder in till dialog om hur vi tillsammans kan gå från dagens utförarlogik till verkligt samskapande.
Ramboll
Lokal: Erlanderrummet
Hur samlar och riktar man ett komplext system så att aktörer med olika roller och perspektiv rör sig mot en gemensam riktning och går från ord till handling?
I ett panelsamtal delar Ramboll tillsammans med representanter från regionerna Örebro, Sörmland och Halland samt Länsstyrelsen i Halland, erfarenheter från arbetet med att mobilisera systemaktörer, hitta gemensam riktning och bygga kapacitet kring livsmedelsområdet. Vi diskuterar vad som krävs för att identifiera och engagera relevanta aktörer i systemet, hur region och länsstyrelsen kan komplettera varandra i systemet, och vilka arbetssätt som bidrar till att skapa en tydlig och delad riktning med gemensamt definierade mål.
Lärpasset ger konkreta insikter och metoder som kan översättas till andra områden där systemförändring är nödvändig.
Region Stockholm
Lokal: Grupprummet
På det här lärpasset sammanfattar vi lärdomar från 10 års cykelutveckling i Stockholmsregionen. Den första regionala cykelplanen för Stockholms län lanserades 2014 för att samordna cykelplaneringen och öka cyklingen i hela länet. I planen pekas 800 km regionala cykelstråk ut som tillsammans med andra insatsområden ska bidra till att de uppsatta cykelmålen nås.
I länet arbetar 26 kommuner, Trafikverket och Region Stockholm för ökad cykling i ett till ytan relativt litet län. På tio år har mycket hänt, bland annat en kraftig utbyggnad av regionala cykelstråk och fördubblad cykling. Det regionala cykelkansliet delar med sig av framgångar och utmaningar.
Vinnova, Tillväxtverket
Lokal: Zätasalen
Regioner brottas med hur de kan skapa bättre samverkan, tydligare riktning och ökad långsiktighet och vid detta lärpasset kommer två verktyg för att skapa detta att presenteras; mätmodell för S3 och playbook för stärkt innovationsekosystem.
Tillväxtverket håller tillsammans med Ramboll på att ta fram ett nationellt ramverk för uppföljning och lärande kopplat till smart specialisering (S3). Flera regioner har tagit fram egna modeller för att hantera uppföljningen, men det har saknats gemensamma indikatorer och mätpunkter som ger en samlad nationell bild av vad arbetet leder till. Det föreslagna ramverket bygger därför på en gemensam struktur med indikatorer, processer och en interventionslogik som ska ge stöd i att följa upp resultat – samtidigt som det ger utrymme för regional anpassning. Hur kan ett sådant ramverk bli användbart i praktiken? Vad krävs för att det ska skapa nytta i vardagen?
Mätmodellen för S3 behöver komma ut i systemet och då är Playbook ett verktyg. Vinnova har tillsammans med Ramboll och Danish Design Center tagit fram verktyget Playbook för att förstå, utveckla och aktivera regionala innovationsekosystem.
Västra Götalandsregionen
Lokal: Sandlersalen
I ett informationslandskap präglat av AI-genererat innehåll, desinformation och polarisering är medie- och informationskunnighet (MIK) en viktig del i arbetet med regional utveckling. MIK är inte bara utbildning, utan en kritisk förutsättning för demokratisk delaktighet, kompetensförsörjning, samhällssäkerhet och beredskap.
MIK kräver samverkan och regionerna har en unik möjlighet att skapa strukturer och driva samverkan – men det kräver gemensam kraft. Frågan är inte om, utan hur vi tillsammans bygger detta. Lärpasset synliggör MIK som strategisk regional utvecklingsfråga och initierar dialog om regionernas roll och nödvändiga samverkansstrukturer.
Vi visar hur algoritmer, AI-innehåll och desinformation påverkar invånarnas och särskilt ungas förmåga att delta i samhällslivet, samt vilken MIK-kompetens framtiden kräver. Vi diskuterar hur regionerna kan bidra med strukturer som säkrar demokratisk delaktighet och kompetensförsörjning, men också att MIK är en del av det civila försvaret där förmågan att möta desinformation och bygga tillit är avgörande för beredskap. Större effekt kan nås genom samverkan mellan dagens ofta separerade stuprör inom digitalisering, kompetensförsörjning, demokrati, kultur och beredskap. En central fråga är regionernas roll som samordnare och vilka samverkansformer som krävs, både internt och mellan regioner, kommuner, myndigheter och civilsamhälle, för att skapa hållbara strukturer och uppnå synergieffekter.
Region Sörmland
Lokal: Katasalen
Hur kan strukturfonderna användas strategiskt – inte bara för att möta kortsiktiga utmaningar i den industriella boomen, utan också för att driva långsiktig utveckling i hela programgeografin? Lärpasset ger kunskap om effektiva arbetssätt genom att lyfta konkreta projekt från regionerna Norrbotten och Västerbotten som visar hur man kan ta tillvara tillväxtfaser, främja diversifiering, resiliens och kapacitetsuppbyggnad.
Hur kan regioner stärka sin och kommunernas förmåga att arbeta strategiskt med projektutveckling och extern finansiering? Med utgångspunkt i en nyligen genomförd system- och aktörskartläggning presenterar Region Sörmland identifierade behov hos offentliga och företags- och innovationsstödjande aktörer och hur resultaten kommer att användas för att utforma kapacitetsbyggande insatser kopplat till bland annat stöd kring projektutveckling och extern finansiering.
Region Stockholm
Lokal: Brantingrummet
Genom den regionala samverkansplattformen Stockholm Archipelago har åtta kommuner, Region Stockholm, Skärgårdsstiftelsen och näringslivet kraftsamlat för att sätta skärgården på den internationella kartan.
I nära samarbete har man med innovation utvecklat ett gemensamt erbjudande med hållbarhet och kvalitet i fokus. Ett av resultaten är Stockholm Archipelago Trail – en sammanhängande vandringsled som binder ihop öar, aktörer och upplevelser. Ett konkret bevis på hur samverkan skapar internationell attraktionskraft.
2025 utsågs Stockholms skärgård till en av top 25 destinationer att besöka av National Geographic. Utnämningen resulterade i stor internationell uppmärksamhet i bland annat CNN, Good Morning America, New York Times och Time Magazine.
Region Jönköpings län
Lokal: Per Albinrummet
Vårt lärpass har stort fokus på invånarperspektivet som tog stor plats i Region Jönköpings 13 dialoger som vi gjorde tillsammans med länets kommuner, länsstyrelsen och högskolan. Hur kan vi tillsammans skapa ett bra liv för alla som bor och verkar i Jönköpings län?
Det var utgångspunkten för revideringen av Region Jönköpings läns RUS-revideringsprocess.
Alla länets kommuner har sina egna förutsättningar, styrkor och naturligtvis utmaningar. Inför revideringen av den regionala utvecklingsstrategin gav sig politiker, tjänstepersoner, högskola och länsstyrelse ut på turné för att besöka varje kommun. Tillsammans bjöd regionen och respektive kommun in till dialoger för att träffa näringsliv, civilsamhälle, föreningar och invånare för att tillsammans skapa en gemensam bild av nuläge, utmaningar och möjligheter.
Under temat Tillsammans för ett bra liv för alla delades olika perspektiv, styrkor och utmaningar samt framtidsvisioner. Dialogerna låg sedan till grund för revideringen av den regionala utvecklingsstrategin, en strategi som på så sätt blir starkt förankrad i verkligheten, i lokala behov och i människors vardag. Den regionala utvecklingsstrategin är länets alla aktörers strategi. Det är endast genom att samverka som den kan genomföras. Det är inte dokumentet som är det viktigaste utan genomförandekraften vi bygger tillsammans.
Region Stockholm
Lokal: Erlanderrummet
Hur skiljer sig livsvillkoren i samhället – mellan olika grupper och geografiska områden – och vilka konsekvenser får dessa skillnader för samhällsplaneringen?
Region Stockholm har utvecklat ett DeSO-baserat index som används för analys och uppföljning av livsvillkor. Analyserna visar på stora skillnader inom länet. Till exempel bor var fjärde invånare i områden med sårbara livsvillkor, och i dessa områden saknar var femte elev i årskurs nio behörighet till gymnasieskolan.
Detta lärpass ger exempel på hur livsvillkor kan mätas, analyseras och jämföras, samt hur skillnaderna tar sig uttryck inom en region.
Region Skåne
Lokal: Grupprummet
Statliga investeringar i transportinfrastruktur är av stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft, välstånd och säkerhet. För kommuner och regioner kan investeringar i infrastrukturen vara avgörande för den lokala, regionala och storregionala utvecklingen.
Idag står Sveriges transportinfrastruktur inför utmaningar vad gäller ökande transportbehov, eftersatt underhåll och brist på tillförlitlighet. Samtidigt är medlen i den nationella infrastrukturplanen begränsade och ledtiderna mycket långa. Med erfarenhet från Region Skåne och Mälardalsrådet (En Bättre Sits) kommer lärpasset att diskutera lärdomar från att samla kommuner och regioner kring gemensamma och tydliga infrastrukturprioriteringar.
När fler framför ett enat budskap, kan Sverige få mer långsiktiga och bättre nationella investeringar i transportinfrastruktur.
Oxford Research
LOKAL: Zätasalen
Hur kan nationella insatser bäst stärka kommuners och regioners kapacitet för utvecklingsarbete? Under 2025–2026 har Tillväxtverket låtit sammanställa och analysera erfarenheter från ett urval av genomförda regeringsuppdrag och insatser, med fokus på vad som faktiskt ger effekt – på kort och lång sikt.
I detta lärpass presenterar vi färska resultat och slutsatser från uppdraget. Vi diskuterar:
- Vilka förmågor och kapaciteter har stärkts i kommuner och regioner?
- Vilka typer av aktiviteter och arbetssätt har varit avgörande för att skapa varaktig förändring?
- Hur fungerar nationell finansiering, kunskapsstöd och nätverksbyggande i praktiken – och vad krävs för att dessa insatser ska ge långsiktig effekt?
- Vilka hinder och möjligheter ser kommuner och regioner själva i sitt fortsatta utvecklingsarbete?
Sessionen samlar Tillväxtverket, Oxford Research och representanter från kommuner/regioner som deltagit i insatserna. Tillsammans diskuterar vi vad som faktiskt fungerar, vad som behöver utvecklas och hur framtidens nationella stöd kan utformas för att skapa verkligt värde i det lokala och regionala utvecklingsarbetet.
Region Norrbotten
Lokal: Sandlersalen
Hur bygger vi en sammanhållen regional utvecklingskedja för cirkulär ekonomi?
I Norrbotten ser vi en växande mängd projekt inom cirkulär ekonomi – allt från teknikutveckling till cirkulära affärsmodeller. Men den stora utmaningen är att koppla ihop dessa punktinsatser med det regionala systemtänket. Hur får vi kommuner, regionen, akademi och invånare att hänga ihop i en gemensam struktur?
Kommunerna är centrala aktörer, bland annat som avfallsansvariga. Samtidigt sorterar invånarna i Norrbotten i snitt bara ca 40 %, vilket leder till stora kostnader – exempelvis cirka 25 miljoner kronor per år i förbränningskostnader för Piteå och Luleå. För att möta detta har Region Norrbotten startat ett projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet och Norrbottens Kommuner för att bygga ett mer sammanhållet systemperspektiv.
Vi ser att många regioner står inför liknande utmaningar. I detta lärpass utforskar vi tillsammans:
- Hur arbetar olika regioner med att väva in cirkulära projekt i ett större systemtänk?
- Hur kan kommuner och regioner stärka sina roller i kedjan?
- Vilka hinder och möjligheter finns i gränssnitten mellan invånare, kommuner, näringsliv, akademi och regional utveckling?
Lärpasset blir ett aktivt erfarenhetsutbyte där deltagarna får dela lösningar, testa idéer och lära av varandra – för att stärka samarbete och utvecklingskraft mellan regionerna.
Region Örebro län
Lokal: Katasalen
Omställningen av transportsektorn kräver ett sektorsövergripande systemperspektiv där transportsektorn, energisystemet och samhälle & infrastruktur är sammankopplade. I forskningsprojektet SALTO utvecklas integrerade lösningar som främjar ett hållbart, rättvist och effektivt transportsystem i Sverige med Örebro län som utgångspunkt. I arbetet kombineras tekniska innovationer, samverkan mellan olika aktörer och en helhetssyn på transport- och energisystemen för att påskynda omställningen mot ett fossilfritt samhälle.
Utgångspunkt är mål och vision för ett hållbart samhälle och transportsystem 2045 i Örebro län. Vision har tagits fram och backcasting har genomförts. Baserat på detta har scenarier skapats som beskriver ett framtida transportsystem och dess kopplingar till energisystem och infrastruktur. Genomgående i projektet engageras identifierade intressenter i workshops och dialogmöten. På så sätt skapas delaktighet och ökar möjligheten till att resultat och slutsatser från projektet kommer till användning i framtida planer och åtgärder.
Lärpasset blir en diskussion utifrån framtagna scenarier, metoden med backcasting samt lösningsförslag som kan ta oss från nuläge till önskat läge. En dialog om både metod och möjlig implementering av lösningsförslag.
Forskningsprojektet SALTO finansieras av Energimyndigheten, leds av Energiforsk och genomförs i samverkan mellan Trivector Traffic, Chalmers Industriteknik, 2030-sekretariatet och Region Örebro län.
Västra Götalandsregionen
Lokal: Brantingrummet
Ett samtal kring det kommunallagsrättsliga och de statsstödsrättsliga regelverken som styr hur vi regioner får besluta om finansiering med dels de regionala medlen och dels de statliga (1:1) medlen som vi har till förfogande enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.
Vi kommer att presentera och diskutera vad de olika regelverken säger, hur andra myndigheter generellt tolkar regelverken samt vilka tolkningar vi (VGR) har gjort genom åren och hur vi ser på det idag. Det kommer att finnas möjlighet att diskutera hur deltagande regioner ser på utmaningar och specifika tolkningar.
Övningen syftar till att stärka oss i vår regionala roll som regionutvecklare och också se om vi har samsyn kring tolkningar, utmaningar och möjligheter.
Region Västerbotten
Lokal: Per Albinrummet
Hur kan regioner stärka sin innovationsförmåga?
Vi berättar om Västerbottens 4-bitarsrecept och visar hur pusselbitarna samverkar för att bygga ett robust innovationssystem. Genom konkreta exempel från vår projektportfölj och lärdomar från satsningen i projektet \"RIO\" Regional Innovationsledning i Omställning, får deltagarna inspiration och praktiska verktyg för att utveckla regional innovationskapacitet.
Folkbildningsrådet
Lokal: Erlanderrummet
Folkhögskola är en tillgång för regional kompetensförsörjning och målrelaterade insatser. I detta lärpass berättar vi om två satsningar som möter växande samhällsutmaningar.
ESF-projektet VÄGEN har under tre års tid utforskat och utvecklat metoder och arbetssätt för att underlätta processer kring samverkan, övergångar och etablering. Här har folkhögskolans möjlighet att röra sig mellan ytorna på ett lokalt, regionalt och nationellt plan haft stor betydelse. Det gör folkhögskolan flexibel och agil. Men är den tillräckligt tydlig för att vara ett alternativ exempelvis avseende kompetensförsörjning? VÄGEN har tydliggjort folkhögskolan som utbildningsform och relevant samverkansaktör.
Allt fler unga i Sverige räknas som UVAS – unga som varken arbetar eller studerar. Många har brutna skolgångar, svag studievana och en erfarenhet av att utbildning inte är något för dem. FolkisUng är svaret och Folkbildningsrådet är stolt projektägare som i samverkan med åtta folkhögskolor geografiskt spridda driver FolkisUng. Fridhem folkhögskola har tillsammans med Malmö stad utvecklat en modell som möter unga precis där de befinner sig. Vi fångar upp dem som fallit mellan SFI, Komvux och andra insatser, och bygger vägar där systemet tidigare tagit slut. Genom individanpassad undervisning, språkutveckling, studiemotivation, arbetslivsförberedelser och stöd för socialt och psykiskt välmående skapas en helhet som håller.
Region Västernorrland
Lokal: Grupprummet
Hur kan vi bidra till att stärka ungas delaktighet och inflytande och låta unga vara självklara medskapare i det regionala utvecklingsarbetet?
Och hur kan vi bidra till att stärka tilliten mellan unga och vuxna samt ungas tilltro till sin egen förmåga att vara en viktig kraft för att driva hållbar regional utveckling?
I lärpasset berättar vi om den metodutvecklande satsningen YOUNG där ungdomar, genom en gemensam lärprocess, fått utforska, definiera och adressera samhällsutmaningar kopplade till våra uppdrag inom sakområdena psykisk hälsa, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt våld i nära relation.
YOUNG är platsen där ungas idéer inte bara lyfts, utan också testas i liten skala, dokumenteras och ges förutsättningar att skalas upp eller implementeras.
Genom ett inspiratörsnätverk med aktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor i och kring länet knutet till projektet har ett utbyte av perspektiv och idéer möjliggjorts mellan deltagande ungdomar och aktörer i nätverket.
YOUNG är den förutsättningsskapande plattformen för unga att påverka framtidens Västernorrland.
Välkomna att lyssna, inspireras och reflektera tillsammans med oss!
Malin Rönnblom, Klas Fritzon, Ellinor Ivarsson
LOKAL: Zätasalen
Samtal:
Malin Rönnblom, Professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet samt affilierad professor i regionalvetenskap vid Umeå universitet och ledamot i Reglabs styrelse.
Lars Fritzon Hela Sverige ska leva. Expert i Svesam-utredningen.
Ellinor Ivarsson SKR, Expert regionalt utvecklingsansvar och regional utvecklingspolitik. Expert i Svesam-utredningen.
LOKAL: Zätasalen
Vi spanar på framtiden i samtal med två regionala utvecklingsdirektörer om förväntningar på Svesamutredningen, på EU, på makten, demokratin och den regionala utvecklingspolitiken.
Detta är en text