Här finns berättelser om händelser och tankar, inspirerade av Reglab, för att läsas och delas med andra, nu och i framtiden.
Reglab kommer att avslutas efter den innevarande projektperioden den 31 december 2026. Efter 38 lärprojekt och 15 årskonferenser, många studiecirklar, seminarieserier, digitala och fysiska möten bär vi med oss upplevelser som gjort oss glada, nyfikna, upprörda. Erfarenheter som fått oss att utvecklas och att göra nytt eller förbättra vårt regionala utvecklingsarbete.
Berättelserna kan bidra till att:
- Visa på Reglabs betydelse.
- Stärka det kollektiva minnet av det som Reglab varit både för personer och organisationer.
Det roligaste och viktigaste jag har gjort!
Hej!
Reglab var oerhört viktigt för mig när jag arbetade som regional utvecklingsstrateg. Både som nätverk, kompetensutveckling, inspiration och stämgaffel. Jag lärde mig väldigt mycket, om sakfrågorna givetvis, men även om processmetodik, ledarskap med mjukt mandat samt förankrande informationsspridning.
Region 2050 är det roligaste och viktigaste jag gjort i mitt yrkesliv. Det vi deltagare var med om färgar fortfarande min blick på omvärlden och framtiden, och har lämnat insikter som präglar mig, både privat och på jobbet. Jag hoppas verkligen att Reglab hörsammade mina tips, och arkiverar allt (fysiskt) material i katakomberna på SKR, för uppackning och begrundande år 2050.
Tack för allt! / Shara
Shara Unneberg
Livsmedelsverket | Enheten för utvärdering och samhällsanalys
När erfarenhetsutbyte blir utvecklingskraft
Eric Klingener, Tillväxtverket skriver:
Reglab har fungerat som en brygga mellan Tillväxtverket och regionerna i flera sammanhang. Den mötesplats som Reglab har erbjudit har bidragit till att gränsöverskridande samarbeten har möjliggjorts. Väl utformade arrangemang som Reglabs Årskonferens har fungerat som en katalysator och skapat gemenskap som medlemmarna har tagit med sig från det fysiska rummet till Reglabs digitala samarbetsytor. Denna gemenskap har stärkt både direkt och indirekt delning av kunskap. Erfarenhetsutbytet har varit ömsesidigt stärkande och samtidigt gett Tillväxtverket värdefulla insikter av regionernas förutsättningar och behov. Läs hela texten här.
Hållbara eldsjälar och motståndskraft
Som en del av Reglabs årskonferens i Sundsvall höll vi en workshop på temat Hållbara eldsjälar, kopplat till konferensens övergripande tema Motståndskraft. Under workshopen delade vi med oss av erfarenheter från vårt arbete inom BY2030 och bjöd sedan in deltagarna till gemensamma samtal om hur arbetet skulle kunna utvecklas vidare.
Diskussionerna visade på ett stort engagemang och gav många värdefulla inspel kring hur individer, organisationer och samhällen kan skapa förutsättningar för att eldsjälar ska kunna fortsätta bidra över tid utan att bränna ut sig. Resultatet av workshopen blev framför allt ett kunskaps- och erfarenhetsunderlag som kunde tas vidare av flera aktörer.
Efter konferensen har delar av arbetet vidareutvecklats av Linnéuniversitetet, vilket vi ser som ett kvitto på att frågan fortsatt är relevant och angelägen. Inom BY2030 valde vi att inte skapa ett separat projekt utifrån workshopens resultat. I stället har vi tagit med oss lärdomarna in i vårt ordinarie arbete och spridit dem vidare till kommuner och andra aktörer som samverkar med civilsamhället.
På så sätt har tankarna från workshopen levt vidare som en naturlig del av det fortsatta arbetet med hållbara livsmiljöer, social hållbarhet och lokal utveckling. Det har gett oss ytterligare perspektiv på hur motståndskraft byggs, inte bara i organisationer och samhällen utan också hos de människor som driver utvecklingen framåt.
Med vänlig hälsning
Viktoria Carlsson, Utvecklingsledare, Region Kronoberg
RUS-nätverk
Magdalena Berglin, Region Gävleborg skriver:
Jag har varit med i RUS-sammanhang sedan tidernas begynnelse, eller åtminstone sedan RUS:arnas. Under den tiden har Reglab, och särskilt RUS-nätverket, varit en ovärderlig följeslagare.
Det mest uppenbara värdet har varit nätverket av kollegor över de geografiska gränserna. Som RUS-samordnare är man ofta ganska ensam i sin roll på hemmaplan. Då har det betytt mycket att ha ett sammanhang där det alltid funnits människor som förstår både förkortningarna, processerna och de ibland ganska existentiella frågorna kring regional utveckling. Här har jag hittat både igenkänning, nya perspektiv och människor att tänka högt tillsammans med. Vi har upptäckt att regionerna är förvånansvärt lika, och uppfriskande olika. Båda insikterna har varit lika värdefulla. Läs hela texten här.
Verktyg och nätverk
Under tio år som medlemsrepresentant har jag haft förmånen att tillsammans med övriga medlemmar forma Reglabs innehåll utifrån våra organisationers gemensamma behov. Reglab har gett oss verktyg, nya perspektiv och ett kollegialt nätverk där vi vågar fråga, pröva och lära tillsammans. Själv återkommer jag ofta till verktyg och arbetssätt från Region 2050. Då, mitt i Västernorrlands RUS-process, kunde vi direkt omsätta lärandet på hemmaplan. Den kollegiala bjussigheten och nyfikenheten hoppas jag att vi fortsätter värna när Reglab avvecklas.
Susanne Sahlin, strateg, Region Västernorrland
Att leda lärande är att själv lära
Magnus Rudehäll, Chef digitalisering och innovationsledning, Region Västerbotten skriver:
För några år sedan hade jag förmånen att vara innehållsledare för RegLabs lärprojekt Den digitala regionen 2035. Vi samlades kring en gemensam fråga: Hur ser den optimala digitala regionen ut år 2035? Ganska snart blev det tydligt att det inte var svaren som var det mest värdefulla, utan samtalen som förde oss framåt.
Det som från början kunde verka självklart blev plötsligt mer komplext – och därmed också mer intressant. För mig blev Den digitala regionen 2035 inte bara ett lärprojekt om digitalisering och regional utveckling. Det blev också en påminnelse om något mer grundläggande: Det är i mötet med andra människor, i dialogen och i utbytet av perspektiv, som vi själva utvecklas. Och kanske är det där som det verkliga lärandet börjar. Läs hela texten här.
Påverkat arbetssätt
Under vårt deltagande i Reglabs lärprojekt om hållbara livsmiljöer inom BY 2030 fick vi med oss mycket som har påverkat både vårt arbetssätt och vårt sätt att tänka. En viktig effekt var att samarbetet inom teamet stärktes. Projektet gav oss fler tillfällen att tänka tillsammans, lära av varandra och hitta gemensamma ingångar i frågor som berör hållbara livsmiljöer.
Vi utvecklade också en bredare förståelse för vad hållbara livsmiljöer faktiskt innebär. Genom möten, diskussioner och erfarenhetsutbyten blev det tydligt att begreppet rymmer många olika perspektiv och dimensioner. Idag är det en självklarhet för oss att se frågorna ur flera håll samtidigt och att olika perspektiv behöver finnas med för att skapa hållbara lösningar.
En stor styrka i lärprojektet var möjligheten att ta del av hur andra regioner arbetar. Det gav både inspiration, nya idéer och en känsla av att vi delar många av samma utmaningar. Att få ta del av konkreta exempel från andra har hjälpt oss att tänka nytt kring vårt eget arbete.
Projektet bidrog också till att vi blev tydligare i våra egna roller. Vi fick möjlighet att utforska vad just vi kan bidra med i arbetet för hållbara livsmiljöer och hur våra olika kompetenser kompletterar varandra.
En kanske oväntad men viktig effekt var att projektet sammanföll med våra första steg in i ett mer AI-stött arbetssätt. Nyfikenheten på nya arbetssätt och verktyg växte, och det blev en naturlig startpunkt för att utforska hur AI kan användas som stöd i analys, lärande och utveckling.
Sammantaget gav lärprojektet oss inte bara nya kunskaper och perspektiv, utan också ett starkare team, en tydligare riktning i vårt arbete och inspiration att fortsätta utvecklas tillsammans.
Viktoria Carlsson, utvecklingsledare, Region Kronoberg