Vilka kommuner i landet har bäst förutsättning för hög livskvalitet? En ny analys av statistikmaterialet bakom BRP+ ger en del överraskande svar.
– Vi har länge pratat om behovet av bredare mått för att mäta samhällsutveckling. Nu har vi måttet, BRP+, och dessutom en första analys för att börja lära av det, säger Johanna Giorgi, Tillväxtverket, som leder utvecklingsprojektet BRP+.
BRP+ är ett mätsystem för hållbar utveckling på regional nivå som utvecklats av Reglabs medlemmar. Systemet ger en helhetsbild av tillståndet i regionerna och visar deras förmåga att skapa livskvalitet för medborgarna i dag ‒ och för framtida generationer.
Den 17 maj lanserar Tillväxtverket en ny analysrapport som undersöker hur ett sammantaget index för livskvalitet och hållbarhet hänger ihop med andra faktorer i landets regioner och kommuner. Analysen visar bland annat att det saknas samband mellan livskvalitet och BRP, bruttoregionalprodukt.
– Många kommuner och regioner satsar på tillväxt, men vår analys visar att tillväxtstrategier inte är tillräckligt för att bygga välfärd. Vi måste ha ett helhetstänk, säger Johanna Giorgi.
Besöksnäring skapar livskvalitet
De kommuner som uppvisar högst indexvärde för livskvalitet enligt BRP+ är pendlingskommuner nära en större stad, medan storstäderna ligger förvånansvärt lågt på skalan. Det kan delvis bero på att segregationen i storstäderna slår igenom i statistiken. Det finns också andra tänkbara förklaringar, men bilden är tydlig: pendlingskommunerna ligger i topp.
Förutom pendlingskommunerna finns det en annan grupp som också sticker ut och uppvisar höga resultat. Det är landsortskommuner med besöksnäring.
– De har låg arbetslöshet, gott om instegsjobb och man får mycket bostad för pengarna. Det kan vara en del av faktorerna bakom deras höga resultat, säger Emma Andersson, Sweco, som tillsammans med Fredrik Sävås och Patrik Waaranperä Jean Simon, gjort rapporten för Tillväxtverkets räkning.
Kvinnor mår bättre
Analysen visar också att kvinnor har högre livskvalitet än män. Kvinnor har en högre medellivslängd än män, en högre utbildningsnivå och lägre utanförskap. Hälsan varierar mellan könen ‒ andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är högre bland kvinnor, men männen drabbas oftare av hjärtinfarkter och begår oftare självmord.
– Skillnaderna mellan könen är extra tydliga inom utbildning. Utbildning är generellt en nyckel till livskvalitet, och fler kvinnor har avslutad gymnasieutbildning och satsar på högre utbildning. Det innebär att kvinnornas livskvalitet kan förväntas bli ännu bättre i framtiden, säger Johanna Giorgi.
– Man kan också uttrycka det som att medan männen än så länge sitter på det ekonomiska kapitalet, så investerar kvinnor i sitt humankapital, vilket kan leda till en annan fördelning framöver.
Andra viktiga slutsatser från rapporten är:
- Kommunerna har olika utmaningar för att vara hållbara över tid. Skillnaderna mellan kommunerna är över lag större för livskvalitet här och nu än för hållbarheten över tid, bortsett från att det finns en stor variation mellan kommunerna vad gäller påverkan på de olika framtidskapitalen.
- Regionerna bidrar på olika sätt. Ett tydligt resultat är att kommunerna och regionerna har olika styrkor och svagheter. Alla kommuner och regioner måste aktivt arbeta för att stärka livskvaliteten och framtidskapitalet, och man måste utgå från de egna förutsättningarna.
– BRP+ är ett sätt att identifiera sina styrkor och svagheter – ett sätt för kommuner och regioner att hitta sina unika fördelar. Men det kan också vara ett system för att medborgarna att utkräva ansvar: Lyckas min kommun förbättra förutsättningarna för livskvalitet – för mig, men även för mina barn framöver? säger Johanna Giorgi.
Du hittar hela rapporten för nedladdning här.
Den 17 maj startar också Reglabs lärprojekt BRP+ ‒ regionala anlyser. Läs mer om lärprojektet här.