Den 27 mars publicerade OECD en omfattande studie om Sveriges samiska befolkning kopplat till möjligheter för samiska näringar i regional utveckling. Studien som är en del av OECD:s bredare projekt undersöker hur ursprungsbefolkningar i Australien, Kanada, Norge och Sverige inkluderas i ländernas regionala utveckling. Syftet är att belysa utmaningar som ursprungsbefolkningsgrupper står inför samt uppmana berörda länder att vara mer inkluderande i nationella och regionala utvecklingsstrategier. I Sveriges fall menar OECD att ett tydligare politiskt ramverk behövs där resurser bör åsidosättas till samiska organisationer. Detta i syfte att utveckla samiska näringar som bidrar till ökad livskvalitet i hela regionen och främja samisk forskning då viktig data om samerna är bristfällig i dag.
OECD:s studie om samerna är en uppföljning av den studie som genomfördes 2015–2016 om Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Samerna uppskattas ha ett invånarantal mellan 20 000 och 40 000 personer i Sverige och en anledning till att man inte vet mer precist är att det saknas data och forskning om den samiska folkgruppen. I OECD:s studie framgår att de viktigaste samiska näringslivssektorerna är renskötsel, turism och kultur och medan norra Sveriges regioner beskrivs stå inför unika utmaningar, exempelvis genom det glesbefolkade perspektivet, betonar OECD regionens unika styrkor tack vare samernas kollektiva tillgångar. En stor del av samiska näringar bygger nämligen på traditionell och kulturell kunskap kopplat till landskapsförvaltning och produktion av varor och tjänster som Sverige enligt OECD bör dra större nytta och lärdom av eftersom dessa tillgångar bidrar till attraktiv livskraft och aktivitet.
Rennäringen har tillväxtmöjligheter enligt OECD
Studien belyser rennäringen som centralt för samerna då det är en del av den samiska livsstilen och samtidigt innebär en viktig inkomstkälla. OECD understryker att rennäringen som karaktäriseras av sin småskalighet och ekologiska produktion av högkvalitativt kött i naturliga miljöer är unikt i sitt slag. Med en ökad efterfråga på hållbart och ekologiskt producerad mat har renköttsindustrin likaså sett en växande efterfråga, vilket har lett till att kilopriset för renkött numera är historiskt höga. Rapporten hänvisar vidare till en studie från 2014 som undersökt renindustrin i Sverige och Finland där det framkommer att industrin sammanlagt bidrar till cirka 15 000 arbetstillfällen och omsätter ungefär 1,3 miljarder kronor.
Enligt OECD finns det stor tillväxtmöjlighet för rennäring genom att få till stånd ramverk som ökar tillgängligheten till marknader och genom att skapa kulturella mervärdeaktiviteter. Problematiskt för samerna är att rennäringsföretagen står inför många utmaningar. Exempelvis attacker från rovdjur, att anpassa rennäringen efter klimatförändringar och stora infrastrukturprojekt som påverkar mark och lavar som renarna äter. Ett allvarligt problem är att lav-rikliga träd har minskat med över 70 % i Sverige de senaste 60 åren, poängterar OECD. En viktig punkt som OECD trycker på är att svenska regeringen i ökad utsträckning bör precisera geografiska enheter för samerna eftersom det inte sällan uppstår konflikter i fråga om landanvändning mellan samer och aktörer som sysslar med utvinning av naturresurser och utbyggnad av infrastruktur.
Läs artikeln i sin helhet här.