Nu tar BPR+ ett nytt steg på vägen mot att bli ett inspirerande verktyg för analyser och diskussioner om livskvalitet i kommuner och regioner.
Under två år ska Reglab driva ett utvecklingsprojekt, i samarbete med Tillväxtverket, för att stabilisera och etablera BRP+. Projektledare är Karin Liljeberg Trotzig.
Karin Liljeberg Trotzig har arbetat med folkhälsofrågor i många år, senast i Region Uppsala. Särskilt intresserad är hon av att göra befolkningsstatistik tillgänglig och pedagogisk för beslutsfattare, politiker och strateger. Det intresset tar hon med sig in i arbetet med BRP+, en satsning som hon följt sedan starten.
– Jag har varit med på ett hörn redan från början när BRP+ började utvecklas. Jag tyckte det var spännande att öka kunskapen om hur tillväxt och folkhälsa hänger ihop, vad som är drivkrafter och hur de förhåller sig till varandra, säger Karin Liljeberg Trotzig.
Det första som Karin tar tag i är den tekniska förvaltningen av BRP+: Vem ska äga och underhålla datamaterialet, var ska hela ramverket ”bo” och vem ska hjälpa användarna? Det behövs en stabil, långsiktig lösning.
– Vi ska utreda det långsiktiga ägarskapet och förvaltningen. Det handlar dels om förvaltning av datamaterial och ramverk, dels om att utveckla presentationen och visualiseringarna för att göra BRP+ användarvänligt och nyttigt. Under hösten ska den utredningen vara klar.
Kompletterar Agenda 2030
Under projekttiden som sträcker sig fram till årsskiftet 2020/2021 ska även indikatorerna ses över. Dels ska indikatorerna för ”framtidskapitalen” – de fyra kapitalstockarna ‒ utvecklas, dels ska indikatorer för subjektiva mått tas fram.
– Målet är att öka kunskapen om måtten som mäter hållbarhet över tid – de är unika för BRP+ och väldigt intressanta, säger Karin.
Att BRP+ kan mäta förändring över tid, kompletterar regionernas uppföljningar av Agenda 2030 och tillsammans ger det en bred bild av livskvalitet och hållbarhet. Hur investerar och förvaltar vi naturkapital, socialt kapital, humankapital och ekonomiskt kapital? Hur påverkar det vi gör i dag de möjligheter som kommande generationer har?
– BRP+ tillför möjligheten att kunna se livskvalitet här och nu, men också att sätta det i relation till hur vi investerar i, eller tär på, olika kapitalstockar över tid, säger Karin.
Det finns utmaningar med att försöka mäta ”livskvalitet”. Ett gediget arbete har gjorts för att identifiera indikatorer som både ger information om det område man vill undersöka och som dessutom finns tillgängliga som data på kommun- och regionnivå.
– Allt kan inte hittas i befintliga statistikunderlag. För att bättre kunna få en bild av livskvaliteten krävs det även subjektiva mått. Det finns förslag på sådana i BRP+ och dem ska vi nu diskutera och försöka utveckla vidare. Behövs det fler eller andra subjektiva mått? Och hur kan de mätas? Vi vet att enkäter ger låg svarsfrekvens, kanske finns det andra metoder för att få svar?
Frågorna viktigast
Karin Liljeberg Trotzig kommer att engagera experter och konsulter likaväl som regionala verksamhetsutvecklare och analytiker från Reglabs nätverk i arbetet. Och hon ska verka för att BRP+ blir mer känt och använt.
– 
Värdet av BRP+ skapas i användningen. Det är egentligen inte svaren i sig som är det viktiga, utan de frågor de väcker. Analyser utifrån den stora datamängd som finns i BRP+ visar på mönster och fenomen i regionernas utveckling, och är en bra grund för samtal. Det hjälper oss att lägga pusslet och se vilka bitar som fattas.