Den 7 juni röstades regeringens landsbygdsproposition igenom i riksdagen. Det betyder att övergripande politiska mål och inriktning, som ska leda till att klyftan minskar mellan land och stad, förankras för lång tid framåt.
Landsbygdspropositionen vilar i praktiken på två ben. Det första benet är ett övergripande mål som nu har förankrats i riksdagen och därmed gäller för kommande regeringar. Detta skapar långsiktighet och borgar för en helhetssyn.
– Landsbygden har länge försakats av olika regeringar av olika färg. Vi kan nu blicka tillbaka på en mandatperiod med en kraftig kursändring av landsbygdspolitiken. Vi har med denna fastlagda politiska inriktning kommit en bra bit på väg men det finns mycket kvar att göra. Landsbygdspropositionen innebär att även framtida regeringar måste fortsätta ta sitt ansvar för landsbygden, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Det andra benet som landsbygdspropositionen står på är de konkreta satsningar som regeringen har och kommer att fortsätta besluta om och som bygger på de områden som den parlamentariska landsbygdskommittén föreslog.
De kommande årens satsningar kommer att fördela sig på följande sätt:
• Näringsliv och företagande 430 mkr/år
• Innovation och kunskapsutveckling 49 mkr/år
• Utbildning 44 mkr/år
• Boende och transporter 105 mkr/år
• Kultur 22 mkr/år
• Norrlandsstödet 100 mkr/år
Detta ska läggas till de mångmiljardsatsningar som regeringen redan har gjort under mandatperioden som är viktiga för landsbygdernas utveckling. Några exempel är satsningarna på bredband, service på landsbygd, ökad statlig närvaro, lärcentra, livsmedelsstrategin.
Utöver landsbygdspropositionen har regeringen också fattat beslut om cirka 2,6 miljarder kronor under perioden 2018–2027 som ska gå till 30 landsbygdskommuner som bland annat har hög långtidsarbetslöshet. Regeringen har också fattat beslut om att utöka och permanenta driftstödet till lanthandlare.
Läs artikeln i sin helhet här