Regeringen har fattat beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder kronor och den största järnvägssatsningen i modern tid. Planen omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur. Beslutet rymmer också betydande satsningar på sjöfart och väg. Detta är möjligt då regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än i förra planperioden.
Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid. Investeringar i samhällsbygget och i det som bygger Sverige starkt och hållbart går före sänkta skatter. Sverige ska ha ett modernt järnvägsnät där tågen går i tid över hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Den nya nationella planen är ett steg mot att möjliggöra omställningen till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet.
– Nu prioriteras äntligen de människor som reser klimatsmart. Vi gör denna satsning för att tågen ska kunna komma i tid i hela landet och fler ska kunna pendla hållbart till jobbet, säger klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin.
Historisk satsning på 700 miljarder
Totalt satsas 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
De 622,5 miljarderna fördelas på följande sätt:
• 125 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
• 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
• 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet
Namngivna investeringar
För de namngivna investeringarna, dvs de objekt som kostar mer än 100 miljoner kronor, fördelas cirka 193 miljarder kronor under planperioden. De namngivna investeringarna framgår av bilaga 1.
Bilaga 1: Större investeringar över 100 miljoner kronor i nationell infrastruktur
Planen innehåller stora satsningar på att utveckla järnvägssystemet och öka kapaciteten. Bland annat kan nämnas Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå som påbörjas under planperioden, men också att regeringen nu ser till att Sydostlänken mellan Älmhult och Blekinge kustbana, väster om Karlshamn, kan byggas ut och rustas upp. Regeringen utökar också satsningarna på dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan, mellan Gävle och Kringlan, med 1,7 miljarder kronor jämfört med Trafikverkets förslag. Regeringen utökar satsningen på åtgärder för långa godståg jämfört med Trafikverkets planförslag med 393 miljoner kronor.
Regeringen flerdubblar satsningarna på investeringar i farleder och slussar jämfört med föregående plan. Regeringen avsätter nu medel för den viktiga farledsfördjupningen in till Göteborgs hamn. Denna investering, tillsammans med andra sjöfartsåtgärder i planen – färdigställande av arbetet som pågår med slussarna i Södertälje och farleden i Mälaren, en uppgradering av slussarna i Trollhättan och förbättrade farleder till Luleå och mellan Landsort och Södertälje, för att nämna de största – kommer att medföra sänkta transportkostnader, ökad sjösäkerhet och minskade utsläpp då de främjar en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
Mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard ger stor trafiksäkerhetsnytta, som innebär att hastighetsgränsen normalt kan bibehållas och att tillgänglighet och framkomlighet därmed säkras. Några exempel på större investeringar för att förbättra säkerheten på det nationella vägnätet är mötesseparering av flertalet av återstående sträckor på E4 mellan Hudiksvall och Luleå samt på E20 mellan Örebro och Göteborg och även flera delsträckor på bland annat E10 i Norrbotten
Läs pressmeddelandet i sin helhet här.