Jobbpendlingen har alltid varit utgångspunkten när kollektivtrafiken planerats. Nu vänder Kronoberg på perspektiven och är först i landet med att använda sig av sociala faktorer för att bestämma var bussen ska gå.
Därför kommer man att använda sig av flera nya verktyg. Bland annat ska landsbygdstrafiken studeras mycket noggrannare och hur man ska få med barn och äldres resande i planeringen bättre.
– Det handlar om att vi ska gå ner mycket närmare i geografin på och se vilka möjligheter de har att nå olika målpunkter, det har tidigare handlat om stora arbetsplatser men nu kan det handla till exempel om andra mindre servicepunkter som en livsmedelsbutik eller en tågstation. Då kan vi få en bättre kartläggning av hur linjesträckningen gynnar eller missgynnar olika grupper, säger Christel Gustavsson.
När det underlaget finns kan regionpolitikerna mycket bättre styra kollektivtrafiken utifrån var människor bor och vart de behöver ta sig menar regionala utvecklingsdirektören.
Kronoberg är också först i landet med med att använda sig av sociala konsekvensanalyser när transporterna planeras. Här har man tagit fram ett helt nytt verktyg med hjälp av pengar från Tillväxtverket för att se hur förändringar i trafiken slår.
– Där har vi till exempel tagit fram socioekonomiska kartor för hela länet, var det bor många utsatta eller välbärgade till exempel. Lägger vi då ned en linje kan vi se hur det drabbar.
Man har också identifierat utmaningar för Kronobergs län, som till exempel att cyklingen i länet minskar och fler har en stillasittande fritid bland grupper med sämre ekonomiska förutsättningar, kvinnor är överrepresenterade i ohälsotalen och att kvinnor upplever större otrygghet än män och i större utsträckning avstår från att gå ut kvällstid.
Verktyget har redan gått på export och ska användas i Västra Götalandsregionen